För det mesta älskar jag det här. Jag gör verkligen det. I början var det väldigt tufft av olika anledningar, men nu känns Kampala som hemma och jag trivs riktigt bra.
Förutom när saker som dessa händer. Har kommit hem efter en lång arbetsdag och är givetvis trött efter detta, men ändå mentalt förberedd på att börja skriva den hemtentamen som blev publicerad idag. Jag pluggar ju heltid vid sidan av min praktik, då jag annars skulle varit utan CSN-pengar. Det är inte idealt men det funkar och jag fick 50 rätt av 50 möjliga på första tentan så något måste jag ju göra rätt. Det funkar liksom, och jag har stort intresse för det jag pluggar. Så ja, det går bra.
Förutom nu när elektriciteten har gått. Vi är alltså utan el på grund av den timmes långa storm vi hade innan idag, och elen kommer med största sannolikhet inte sättas igång igen förrän imorgon. Föga förvånande betyder detta att mitt tenta-schema hamnar efter med cirka 7 timmar, och tid är en otrolig lyx när man har både heltidsjobb och heltidsplugg. Och det värsta med denna situation är att det finns ingenting att göra åt det. Ingenting. Ingen man kan ringa, ingen man kan skriva arga brev till, alltså... Ingenting. TIA, this is Africa. Ibland blir man fan knäpp.
No comments:
Post a Comment